Hur ska man tänka kring valet av vandringskängor?

Att välja rätt vandringskänga kan vara en krånglig process. De ska vara större än vanliga skor, formen på kängan är också viktig och det handlar dessutom om hur stabila de behöver vara. Ofta vill man inte köpa ett par vandringskängor som man bara använder på fjällturen, utan helst vill man få användning för dem även på hemmaplan. Om man lyckas med det beror på ett antal faktorer som involverar hur man vandrar, vad ens egna kropp behöver och vad man faktiskt kan tänka sig gå i hemma. Här går vi igenom lite kring hur vi tänker när det gäller vandringskängor och vandringsskor.

• Stabilitet Det finns en mängd stabilitetsklasser på marknaden – från ultralätta syntetkängor till kraftiga, alpina kängor anpassade för stegjärn. Vad just du behöver beror på ett antal faktorer, men vi kommer till det. 
• Material En känga i syntet är ultralätt men ger i gengäld sämre stabilitet (i regel). En rejäl vandringskänga i läder är tyngre men stöttar fot, ankel och kropp avsevärt mycket bättre. Undantagslöst. Vad som ger en känga dess egenskaper beror till stor del på materialval - att förstå skillnaderna kan hjälpa till att förfina urvalet.
• Passform Ingen har någonsin gillat illasittande kängor. Skillnaden mellan en härlig vecka i fjällen och otäcka skavsår är till stor del den individuella passformen. 

Skor och kängor för vandring kan delas in i olika kategorier

• Vandringsskor Vandringsskor är skor med fokus på stabilitet, inte stötdämpning. De är gjorda för dagsturer, långa promenader i skog- och mark men är inte superlämpliga för enbart vardagsbruk. Men en lågsko blir lite luftigare än en känga om vandringarna oftast sker i varmare väder. Å andra sidan får man in smuts och vatten vid vandringar i ruffare terräng. Värt att notera är att man oftast inte får följa med på guidade turer i t ex alperna med lågskor (även om guiderna själva allt som oftast går i låga vandringsskor).

• Dagsturskängor Det här är den idag mest växande kategorin kängor, och nästan helt dominerande i resten av Europa. I Sverige är vi vana med allemansrätten och att ofta och gärna ge sig ut utanför lederna med tung packning på ryggen. Det gör den vanliga vandraren inte så ofta ute i Europa - där håller man sig till lederna och sover i hytter. Men även vi svenskar har lärt oss uppskatta att bo bra och göra dagsturer i området kring fjällstationen. Då passar en dagsturskänga bra. Den är också såpass smidig att den lätt kan användas som allroundkänga i vardagen. Den flexar bra, behöver inte “brytas in” men saknar alltså den stabilitet och slitstyrka som krävs för tuffare turer. Skafthöjden kan variera från en låg känga till en mellanhög.

• Vandringskängor Klassiska vandringskängor är designade för att klara av belastningen från en tyngre vandrare -  en människa med en ryggsäck full av mat, tält, sovsäck med mera - under flera dagar i sträck. De flesta vandringskängor är mellanhöga för bra support kring ankeln, har en vridstyvare mellansula än dagsturskängorna och ett grövre mönster i sulan. De är oftast gjorda i läder för bästa hållbarhet (de flesta kan också sulas om vid behov) och de har gummiförstärkningar på utsatta ställen. Inom den här kategorin finns också höga vandringskängor för de som söker extra skydd för riktigt obanade äventyr. En mellanhög känga med ett par damasker fungerar dock också bra!

• Skalkängor En skalkänga fodrar du själv, för komfort och passform. I Sverige har det funnits flera producenter som sysslat med den unika skalkängan men under åren har några fallit ifrån och någon tillverkar i liten skala. Kvarstår gör Lundhags från Järpen i Jämtland. Skalkängor består av ett eller flera lager läder samt i vissa modeller ett "foder" av hydrofobt, neoprenliknande material. En fördel är att de torkar snabbare i fält - det finns inget material som kan suga åt sig fukt i kängan (det gör istället dina strumpor), de är också relativt lätta att laga på grund av avsaknaden av membran. En skalkänga som vi känner den består av ett skaft i läder och en bottendel i jäst gummi, sk cellgummi. 

En vandringskängas komponenter
Ovandel

Vilket material ovandelen är tillverkad i påverkar kängans hållbarhet, vikt, vattentålighet och ventilationsförmåga.

• Fullnarvsläder Fullnarvsläder är det släta, blanka lädret. Det är extremt hållbart över tid och är mycket vattentätt. Men vandringskängor i fullnarvsläder måste också brytas in - de är som sämst när man köper dem brukar vi säga. De mjuknar över tid och blir lättare att snöra ordentligt när de inte är fabriksnya längre, för en perfekt passform. 

• Spaltläder Spaltläder är ett läder som delats i flera olika skikt. Resultatet är ett till ytan ruggat läder som är väldigt mjukt och följsamt. Ofta ser vi spaltläder i dagsturskängor i kombination med syntet. Resultatet är en lättare känga, men också en känga med mindre vattentålighet över tid. I vandringskängor kombineras spaltläder nästan alltid med ett vattentätt membran men i lättare skor används det ofta utan membranet för att skapa en mer ventilerande produkt. 

• Nubuck Nubuck är ett fullnarvläder som slipats för en matt yta med lite lugg. Merparten av de europeiska vandringskängorna är tillverkade i nubuck. Lädret är i lika kraftigt som det som används till kängor i fullnarvsläder och tål vatten och nötning på samma sätt. Anledningen till att man använder nubuck är att det är mer följsamt från början, men en stadig vandringskänga i nubuck behöver ändå brytas in. Och de kommer att likna fullnarvläder när den matta luggen slipats bort av användning, eller när du vaxat dem (vilket du ska göra för att de ska tåla vårt lite blöta klimat i Norden - läs mer om skovård här).

• Syntet Polyester, nylon och “syntetiskt läder” används också i skor och dagsturskängor. Materialen är lättare än läder, kostar mindre, är mjukare från början och torkar fort. Nackdelen är att de inte håller lika länge. Fler sömmar, ömtåligare material. Ofta används något sort läder i kombination med syntet för att försöka komma åt det bästa av två världar.

• Vattentäta membran De allra flesta vandringskängor och skor har något sorts vattentätt membran. Störst marknadsandel har Gore-tex, men det finns andra på marknaden. Sympatex, eVent, samt producenternas egna. Gemensamt är att de är vattentäta, men i en sko eller vandringskänga kan man inte tala om någon “andningsfunktion”. En känga andas enligt skorstensprincipen - varmluft puffar ut via skaftet. En ventilerande känga är istället tillverkad i ett vävt material, men då är vattentätheten helt satt ur spel.

Mellansula

Mellansulan är den del på en vandringskänga som fungerar stötdämpande och som till stor del avgör hur vridstyv en känga är. Kanske låter det inte särskilt lockande med en styv känga men under långa vandringar eller turer i ojämn terräng ökar den styva kängan komforten. För att inte tala om säkerheten. Under en vandring med en väldigt mjuk mellansula kommer foten att böja sig runt varenda ojämnhet med instabilitet som följd och trötta muskler i både fot och kropp. Det kanske inte spelar så stor roll om man bara ska gå en dag, men dag två kan det vara helt avgörande! Mellansulor tillverkas i huvudsak i två material, eller kombinationer av de två.

• EVA (ethylen vinyl acetat). Stötdämpande, lätt. Olika densiteter används för att vara mjukt och styvt där det behövs. EVA är ett material som tröttas ut över tid, blir mer kompakt.

• PU (polyurethan). Generellt styvare än EVA, och hållbarare över tid. Används främst i stadiga vandringskängor men finns också i vandringsskor.

Som tidigare nämnt används ofta en kombination av de båda för att komma åt materialens bästa sidor; EVA för mjukhet och dämpning och PU för styvhet och hållbarhet.

Invändig, osynlig support 

Mellan en vandringskängas mellansula och yttersula återfinns extra stöd och vridstyvhet. Hur det ser ut varierar kraftigt mellan varumärken och modeller men i huvudsak rör det som om två olika system.

• Gelänk En gelänk är ett hålfotsstöd som används för att stötta upp hålfoten som annars tenderar att sjunka ner över dagen, eller med tung packning på ryggen och också faktiskt med åldern. Längden kan variera från att bara ligga under hålfoten till att vara lika sång som sulan. Även materialet varierar; från traditionellt trä (mycket ovanligt) till stål, plast och futuristiska superdupermaterial.

• Stabilitetsplattor I vissa modeller finns en fullång platta mellan mellansulan och yttersulan som ska skydda foten från underlaget och skapa ytterligare vridstyvhet. Vissa använder en korrigerad platta som flexar bra, andra använder rakt upp och ned en platta. Material varierar oändligt.

Yttersula

Gummi med olika tillsatser används i alla sulor för vandring. Ju mer gummi desto bättre grepp (friktion mot underlaget) är regeln. Men för mycket gummi gör också sulan ömtålig för slitage. Lagom är bäst. Vibram är den enskilt största sultillverkaren i världen men det betyder inte att de automatiskt är bäst. Det betyder att de är störst. Vibram har en uppsjö av olika gummiblandningar och mönster och de tillverkar också “custome-made” sulor åt skoproducenterna. Det här betyder att bara för att det inte står Vibram så betyder det inte att sulan inte är bra - det betyder att producenten har haft egna idéer och tagit eget ansvar för sin yttersula. Men såklart är Vibram bra - inget snack om den saken. Värt att notera är att gummi härdar över tid så med åren blir blandningen hårdare och får som följd försämrad friktion. Många rejäla vandringskängor kan man sula om, och det är det alltid värt om kängan är i gott skick och storleken fortfarande känns bra. 

• Mönster Djupt, kraftigt mönster används på vandringskängor för att ge så bra fotfäste som möjligt. 
• Material Bra gummiblandningar för så god friktion som möjligt.
• Klack En rejäl klack bidrar med säkerhet på vandringskängor - vid till exempel en kraftig sluttning minskar en rejäl klack risken för att du ska tappa fotfästet och glida.

Passform

Vandringskängor ska sitta tight utan att klämma, du ska kunna spela piano med tårna. Och de ska vara 1,5 cm längre än dina fötter. Det känns ofta stort och man förförs inte sällan att ta en tajtare storlek. Efter en dags vandring med utplattade fotvalv, spridning av tårna och en eventuell svullnad av värme, höjd och ansträngning så blir de perfekt sittande vandringskängorna för små. Med blånaglar, skavsår och noll komfort. Om man inte köpt kängor som känns liiiite för stora vill säga. I butiken mäter vi alla fötter och rekommenderar en storlek och modell som vi tror passar din anatomi och ditt tilltänkta användningsområde. När du handlar på nätet är det viktigt själv vara noggrann. Är min fot bred? Smal? Har jag höga vrister? Hur lång är min fot? Svullnar jag lätt? Det är svårt, men inte omöjligt. Hart du haft ett par kängor förut? Passade de? Vilket märke var det i så fall? Om de passade bra finns det anledning att söka sig till samma märke. Har du en bred fot - sök efter breda vandringskängor. Etcetera. Tycker du att det känns överväldigande föreslår vi som alltid att du kommer in till oss under ditt nästa besök i Stockholm - vandringskängor provas alltid bäst i butik med kunnig personal och stort utbud.